Möte 2016-02-11

Omsorgsnämndens arbetsutskott
13:15 - 16:25 Storgatan 8C Blå rummet
  •   1
  •   2
  •   3
  •   4 Ladda ner alla filer under punkten
  •   5

    Patientsäkerhetsberättelsen beskriver hur vårdgivaren dvs Omsorgsnämnden, under föregående år arbetat för att identifiera, analysera och minska riskerna i vården. Strukturer för korrekt rapportering och uppföljning av vårdskador är fortfarande under uppbyggnad. Det tar bl a tid att implementera nya rapporteringsrutiner. Flera av de tidigare övergripande målen och utvecklingsmålen för patientsäkerhetsberättelsen har inte kunnat följas upp pga svårigheter med korrekt rapportering. Nya mål förslås därför att gälla fr.o.m. 2016. Samverkan mellan olika vårdgivare och verksamheter för hälso- och sjukvården är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Formerna för samverkan regleras ff a i olika samverkansdokument. Arbetet med de nationella kvalitetsregistren Senior Alert, Svenska Palliativ registret och BPSD-registret fortsatte under 2015, för att på ett systematiskt sätt fortsätta förbättra kvaliteten på omsorgen och hälso- och sjukvården. Resultaten från Senior Alert visar att verksamheterna står sig mycket bra i jämförelse med landets övriga kommuner när det gäller riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar. Hylte kommun är näst bäst i Halland. Trycksår är en av de vanligaste vårdskadorna. Trycksår orsakar stort lidande för patienten och en ökad arbetstyngd för medarbetarna. Vid mätning hösten 2015 noteras att andelen patienter med trycksår var 5,7 % mot 6,7 % vid mättillfället 2014. Ett fortsatt intensivt förebyggande arbete med fokus på en god basal omvårdnad, är nödvändigt för att fortsätta minska andelen trycksår. Antalet rapporterade fall utan skada långsamt ökat sedan 2013. 2015 inträffade 791 registrerade fall. Vid 5 fall fick patienten fraktur.2 av dessa var höftfrakturer. Antal fall med fraktur som följd varierar något år från år, men trenden visar att det inträffat färre fall med frakturer under senare år. Resultaten över tid kan tolkas som att det fallpreventiva arbetet får positiva effekter för patienterna. Ordinerad träning till patienterna måste genomföras av omsorgspersonalen för att uppnå sitt syfte. NPI är ett verktyg som är utvecklat för att mäta frekvens och svårighetsgrad av beteendesymtom vid olika demenssjukdomar. Resultaten för 2015 visar att NPI minskat med ca 2/3 vilket innebär att patienter med demens och demensliknande sjukdomar uppvisar färre och mildare BPSD-symtom. För att ytterligare förbättra för patienter med BPSD, måste alla medarbetare arbetar efter den upprättade handlingsplanen under dygnets alla timmar, veckans alla dagar. Verksamheterna har fortsatt att förbättra arbetet med vården vid livets slut. Sjuksköterske-teamet har uttryckt behov av att också kunna skatta andra symtom än smärta. Andra kvalitetssäkrade och evidensbaserade skattningsskalor ska provas under 2016. Analysen av avvikelserna visar att det, liksom tidigare år, är läkemedel som inte blir överlämnande vid rätt tidpunkt som rapporteras mest. Fokus på förbättringsarbetet bör läggas på en översyn och ev. förändring av arbetsrutinerna med hjälp av TES-planeringsverktyg. Enhetscheferna bör ta ett större ansvar för att TES-planeringen är korrekt ifylld och används. Resultaten från mätning av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler visar att följsamheten fortsätter att förbättras. Målet med en 100 % följsamhet har ännu inte uppnåtts. Nattfastemätningen hösten 2015 visar ett medelvärde på 11,25 timmar. Medelvärdet innebär inte att flertalet patienter har en nattfasta på närmare 11 timmar. 76 % av patienterna har en längre nattfasta än 11 timmar, i några fall 15-16 timmar. Kommunens särskilda boenden och gruppbostäder deltog 2015, för 3:e gången i en punktprevalens-mätning av vårdrelaterade infektioner- HALT . Resultatet visar att 3 % (4 personer) hade en bekräftad infektion (1,8 %, 2 personer, 2014). I riket var motsvarande andel 2 % (3,6 %, 2014). En ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler är en viktig del av det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   6

    I 3 kap. 1-12§§ patientsäkerhetslagen (PSL) beskrivs vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete genom att bl a planera, leda och kontrollera hälso- och sjukvårdsverksamheten. Det systematiska patientsäkerhetsarbetet ska bidra till hög patientsäkerhet genom att minska antalet vårdskador. Det innebär ett långsiktigt, patientorienterat arbete präglat av ett förebyggande syn- och arbetssätt med fortlöpande förbättringar, evidensbaserade metoder och samverkan. Omsorgsnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (Dnr 2014 ON0061) beskriver grundprinciperna för ledning och ansvarsfördelning av verksamhetens kvalitetsarbete. Genom fastställda mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet får omsorgsnämnden underlag för att kunna bedöma om verksamhetens hälso- och sjukvård är av god kvalitet och om patientsäkerhetsarbetet bedrivs framgångsrikt. Förslag övergripande mål och strategier för Omsorgsnämndens patientsäkerhetsarbete 2016-2018 Övergripande mål Ingen patient ska komma till skada eller utsättas för risk för skada i vårdarbetet. Alla medarbetare ska arbeta för att öka patientsäkerheten och minska antalet undvikbara vårdskador. Övergripande strategier Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska bedrivas för att minska undvikbara vårdskador. Alla medarbetare ska: Arbeta hälsofrämjande för att förebygga vårdskador Arbeta för att öka patienternas och deras anhörigas delaktighet i patientsäkerhetsarbetet Arbeta med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling Utvecklingsmål för Omsorgsnämndens patientsäkerhetsarbete 2016-2018 Minska andelen undvikbara vårdskador med 10 % Alla patienter ska få ordinerade åtgärder utförda i enlighet med upprättade rehabiliterings- och träningsplaner. Nattfastan ska vara maximalt 11 timmar för 100 % av de boende på särskilt boende, om inte särskilda skäl finns till att den är längre. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler ska vara 100 %. Vid väntade dödsfall som sker i ”kommunens säng” ska samtliga patienter, under vården vid livets slut, ha erbjudits symtomskattning.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   7

    EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat hanteringen av utdrag ur belastningsregistret inom verksamheterna förskola, grundskola, hemtjänst och överförmyndarverksamhet. Det övergripande syftet var att granska om ansvariga nämnder säkerställer att lagstiftning och eventuella kommunala riktlinjer och bestämmelser om registerkontroll implementerats och fungerar effektivt. Av granskningen framgår att det inte finns något lagkrav på att personal inom hemtjänsten ska uppvisa utdrag ur belastningsregistret vid anställning. Omsorgsnämnden ställer heller inte det kravet vid anställning av personal till omsorg i hemmet. Däremot följer omsorgsnämnden utvecklingen angående eventuell ny lagstiftning på området och kommer att se över riktlinjer för anställning av personal till omsorg i hemmet om beslut om ny lagstiftning kommer.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   8

    Längre tillbaka i tiden fanns det utbildningar via Regionens hörcentral för hörselombud, och varje arbetsplats hade ett hörselombud som hade mer kunskaper om just hörselhjälpmedel. Dessa utbildningar finns inte längre utan numera är det kommunens eget ansvar att utbilda personal. Omsorgskontorets medarbetare erbjuds utbildning om hörselnedsättning, hörselhjälpmedel samt skötsel av hjälpmedlen vid utbildningen i Vardagsrehabilitering. Hörselinstruktören utbildar dessutom medarbetarna på varje arbetsplats vid behov. Hörselhjälpmedel är ett nog så viktigt hjälpmedel men de är bara en liten del av alla hjälpmedel som våra omsorgstagare/brukare använder sig av. Därför finns det idag utsedda hjälpmedelsombud på arbetsplatserna som ska ha lite extra kunskaper om olika slags hjälpmedel. De har hjälpmedelsombudsträffar 2 gånger per år som leds av omsorgskontorets arbetsterapeuter. Större delen av de hjälpmedel som används är till för att få vardagen att fungera, kunna ta sig upp ur sängen, gå på toaletten, kunna förflytta sig och sitta bra. De flesta av våra omsorgstagare på särskilt boende har något av dessa hjälpmedel och det gäller även för de som bor i ordinärt boende. Eftersom hörselhjälpmedel inte är lika vanligt förekommande så är det mer effektivt att hörselombud och hjälpmedelsombud är samma person och att hörselinstruktören medverkar vid hjälpmedelsombudsträffarna. Så är det planerat för 2016. För att förtydliga att ansvaret innefattar även hörselhjälpmedel finns det inskrivet i uppdragsbeskrivningen för hjälpmedelsombud. En fördjupad kunskap om hörselhjälpmedel kommer fortsatt att finnas till viss del hos hörselinstruktören men framförallt hos Hörcentralen. För övriga hjälpmedel är det framförallt arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor som är specialisterna.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   9

    Regeringen har fattat beslut om att fördela medel till ökad bemanning inom äldreomsorgen under åren 2015-2018. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att fördela medel, administrera och löpande följa upp satsningen. Stimulansmedlen är avsedda för att utöka bemanningen inom äldreomsorgen för att skapa trygghet och kvalitet för den enskilde. En stabil personalförsörjning kan bidra till en ökad kontinuitet i vården och omsorgen av den äldre. Det kan tex ske genom nyanställa personal eller möjliggöra en ökad sysselsättningsgrad för deltidsanställda. Statsbidraget omfattar 1,9 miljarder kr för 2016 och fördelas efter standardkostnaden för äldreomsorg i det kommunala utjämningssystemet. För Hyltes del är det drygt 2.4 miljoner kr.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under punkten
  •   10
  •   11
  •   12